knackning

Swedish

Etymology

knacka +‎ -ning

Noun

knackning c

1. knocking

Declension

Declension of knackning

		nominative	genitive
singular	indefinite	knackning	knacknings
	definite	knackningen	knackningens
plural	indefinite	knackningar	knackningars
	definite	knackningarna	knackningarnas

Derived terms

• dörrknackning

Further reading

• knackning in Svenska Akademiens ordböcker