känga

See also: kanga and kānga

Swedish

kängor

Etymology

Borrowed from Finnish kenkä, from Proto-Finnic *kenkä.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈɕɛŋˌa/

Noun

känga c

1. a boot (heavy shoe with a fairly short shaft)

   kängor med stålhätta

   steel-toed boots

   snöra kängorna

   lace one's boots

2. (figuratively, colloquial) a swipe (critical remark)

   ge någon en känga

   take a swipe at someone

   få sig en känga

   receive a swipe

Usage notes

A high boot is a stövel. The intuition for känga is closer to a heavy-duty "regular" shoe.

Declension

Declension of känga

		nominative	genitive
singular	indefinite	känga	kängas
	definite	kängan	kängans
plural	indefinite	kängor	kängors
	definite	kängorna	kängornas

Derived terms

• vandringskänga (“hiking boot”)
• vinterkänga (“winter boot”)

See also

• boots
• pik
• sko
• stålhätta
• stövel

References

• känga in Svensk ordbok (SO)
• känga in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• känga in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)