kälke

Swedish

Etymology

Inherited from Old Norse kjalki.

Noun

kälke c

1. a sled (especially as a toy)

Declension

Declension of kälke

		nominative	genitive
singular	indefinite	kälke	kälkes
	definite	kälken	kälkens
plural	indefinite	kälkar	kälkars
	definite	kälkarna	kälkarnas

Derived terms

• efterkälken

See also

• pulka
• släde
• snowracer
• stjärtlapp
• tefat

References

• kälke in Svensk ordbok (SO)
• kälke in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)