införa

Swedish

Etymology

in +‎ föra, like German einführen

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Verb

införa (present inför, preterite införde, supine infört, imperative inför)

1. to introduce
2. (dated) to import

Conjugation

Conjugation of införa (weak)

	Active		Passive
Infinitive	införa		införas
Supine	infört		införts
Imperative	inför		—
Imper. plural1	infören		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	inför	införde	införs, införes	infördes
Ind. plural1	införa	införde	införas	infördes
Subjunctive2	införe	införde	införes	infördes
	Participles
Present participle	införande
Past participle	införd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• föra in

Related terms

• införsel

See also

• inleda

Further reading

• införa in Svensk ordbok.

Anagrams

• föra in