högfärd
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From Old Swedish høghfærdh, from Middle Low German hochvart. Equivalent to hög (“pride”) + färd (“manner”). Cognate of German Hoffart, Dutch hovaard.
Noun
[edit]högfärd c
Declension
[edit]| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | högfärd | högfärds |
| definite | högfärden | högfärdens | |
| plural | indefinite | — | — |
| definite | — | — |
Derived terms
[edit]References
[edit]- högfärd in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- högfärd in Svensk ordbok (SO)
- högfärd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- högfärd in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)