högaffel

Swedish

högaffel med fyra horn/klor/spetsar

Etymology

hö (“hay”) +‎ gaffel (“fork”)

Noun

högaffel c

1. a pitchfork (for moving hay)

   Bonden kom springande med högaffeln i högsta hugg

   The farmer came running, pitchfork in hand ["with the pitchfork in highest strike/slash" – see "i högsta hugg"]

Declension

Declension of högaffel

		nominative	genitive
singular	indefinite	högaffel	högaffels
	definite	högaffeln	högaffelns
plural	indefinite	högafflar	högafflars
	definite	högafflarna	högafflarnas

References

• högaffel in Svensk ordbok (SO)
• högaffel in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)