härledning

Swedish

Etymology

härleda +‎ -ning

Noun

härledning c

1. a deduction (the ability or skill to deduce or figure out; the power of reason)
2. (grammar) derivation

Declension

Declension of härledning

		nominative	genitive
singular	indefinite	härledning	härlednings
	definite	härledningen	härledningens
plural	indefinite	härledningar	härledningars
	definite	härledningarna	härledningarnas