gratäng

Swedish

Etymology

Borrowed from French gratin. Attested since 1825.

Pronunciation

• IPA^(key): /ɡraˈtɛŋ/

• Audio:

  (file)

• Rhymes: -ɛŋː

Noun

gratäng c

1. a gratin (dish)

Declension

Declension of gratäng

		nominative	genitive
singular	indefinite	gratäng	gratängs
	definite	gratängen	gratängens
plural	indefinite	gratänger	gratängers
	definite	gratängerna	gratängernas

Derived terms

• fiskgratäng
• potatisgratäng

Related terms

• gratinera

References

• gratäng in Svensk ordbok (SO)
• gratäng in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• gratäng in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)