förbön

See also: forbøn

Swedish

Etymology

By surface analysis, för +‎ bön. Cognate of Danish forbøn, German Fürbitte.

Noun

förbön c

1. intercession, intercessory prayer

Declension

Declension of förbön

		nominative	genitive
singular	indefinite	förbön	förböns
	definite	förbönen	förbönens
plural	indefinite	förböner	förböners
	definite	förbönerna	förbönernas

Further reading

• förbön in Svenska Akademiens ordböcker