förära
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Borrowed from Middle Low German voreren. By surface analysis, för- + ära. Cognate of German verehren.
Verb
[edit]förära (present förärar, preterite förärade, supine förärat, imperative förära)
- (ditransitive, formal) honor, present someone with an award
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förära | föräras | ||
| supine | förärat | förärats | ||
| imperative | förära | — | ||
| imper. plural1 | förären | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förärar | förärade | föräras | förärades |
| ind. plural1 | förära | förärade | föräras | förärades |
| subjunctive2 | föräre | förärade | föräres | förärades |
| present participle | förärande | |||
| past participle | förärad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.