fästman

Swedish

Etymology

fästa (“to fasten”) +‎ man (“man”)

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Noun

fästman c

1. man who is engaged; fiancé.

Declension

Declension of fästman

		nominative	genitive
singular	indefinite	fästman	fästmans
	definite	fästmannen	fästmannens
plural	indefinite	fästmän	fästmäns
	definite	fästmännen	fästmännens

Derived terms

• fästmanssoffa

See also

• fästmö

Further reading

• fästman in Svenska Akademiens ordböcker