befälhavare

Swedish

Etymology

befäl +‎ -havare

Compare also German Befehlshaber and Dutch bevelhebber

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Noun

befälhavare c

1. a commander, a person being in command (on a ship, in the military)

Declension

Declension of befälhavare

		nominative	genitive
singular	indefinite	befälhavare	befälhavares
	definite	befälhavaren	befälhavarens
plural	indefinite	befälhavare	befälhavares
	definite	befälhavarna	befälhavarnas

Related terms

• befälhavande
• överbefälhavare

Further reading

• befälhavare in Svensk ordbok.