bändning

Swedish

Etymology

From bända +‎ -ning.

Noun

bändning c

1. prying

Declension

Declension of bändning

		nominative	genitive
singular	indefinite	bändning	bändnings
	definite	bändningen	bändningens
plural	indefinite	bändningar	bändningars
	definite	bändningarna	bändningarnas

Further reading

• bändning in Svenska Akademiens ordböcker