avstämma

Swedish

Verb

avstämma (present avstämmer, preterite avstämde, supine avstämt, imperative avstäm)

1. Alternative form of stämma av

Conjugation

Conjugation of avstämma (weak)

	active		passive
infinitive	avstämma		avstämmas
supine	avstämt		avstämts
imperative	avstäm		—
imper. plural1	avstämmen		—
	present	past	present	past
indicative	avstämmer	avstämde	avstäms, avstämmes	avstämdes
ind. plural1	avstämma	avstämde	avstämmas	avstämdes
subjunctive2	avstämme	avstämde	avstämmes	avstämdes
present participle		avstämmande
past participle		avstämd

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• avstämma in Svensk ordbok (SO)
• avstämma in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• avstämma in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)