övervara

Swedish

Etymology

From över- +‎ vara.

Verb

övervara (present övervarar, preterite övervarade, supine övervarat, imperative övervara)

1. to attend, to be present for the duration of an event

Usage notes

• older texts use a strong conjugation for past tense and supine (övervar, plural: övervoro, övervarit)

Conjugation

Conjugation of övervara (weak)

	active		passive
infinitive	övervara		övervaras
supine	övervarat		övervarats
imperative	övervara		—
imper. plural1	övervaren		—
	present	past	present	past
indicative	övervarar	övervarade	övervaras	övervarades
ind. plural1	övervara	övervarade	övervaras	övervarades
subjunctive2	övervare	övervarade	övervares	övervarades
present participle		övervarande
past participle		—

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

• övervara in Svensk ordbok.