överila
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Cognate of German übereilen. By surface analysis, över + ila.
Verb
[edit]överila (present överilar, preterite överilade, supine överilat, imperative överila)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | överila | — | ||
| supine | överilat | — | ||
| imperative | överila | — | ||
| imper. plural1 | överilen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | överilar | överilade | — | — |
| ind. plural1 | överila | överilade | — | — |
| subjunctive2 | överile | överilade | — | — |
| present participle | överilande | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.