återskapa

Swedish

Etymology

åter +‎ skapa

Verb

återskapa (present återskapar, preterite återskapade, supine återskapat, imperative återskapa)

1. reproduce, reenact, recreate (create anew)

Conjugation

Conjugation of återskapa (weak)

	active		passive
infinitive	återskapa		återskapas
supine	återskapat		återskapats
imperative	återskapa		—
imper. plural1	återskapen		—
	present	past	present	past
indicative	återskapar	återskapade	återskapas	återskapades
ind. plural1	återskapa	återskapade	återskapas	återskapades
subjunctive2	återskape	återskapade	återskapes	återskapades
present participle		återskapande
past participle		återskapad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• återskapa in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• återskapa in Svensk ordbok (SO)