återskapa
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]återskapa (present återskapar, preterite återskapade, supine återskapat, imperative återskapa)
Conjugation
[edit]Conjugation of återskapa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | återskapa | återskapas | ||
| Supine | återskapat | återskapats | ||
| Imperative | återskapa | — | ||
| Imper. plural1 | återskapen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | återskapar | återskapade | återskapas | återskapades |
| Ind. plural1 | återskapa | återskapade | återskapas | återskapades |
| Subjunctive2 | återskape | återskapade | återskapes | återskapades |
| Participles | ||||
| Present participle | återskapande | |||
| Past participle | återskapad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||