Jump to content

äring

From Wiktionary, the free dictionary

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From år (year).

Noun

[edit]

äring c

  1. (archaic) Synonym of årsväxt

Declension

[edit]
Declension of äring
nominative genitive
singular indefinite äring ärings
definite äringen äringens
plural indefinite
definite

References

[edit]