upptäcka
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Pronunciation
[edit]Audio: (file)
Verb
[edit]upptäcka (present upptäcker, preterite upptäckte, supine upptäckt, imperative upptäck)
- to discover
- (reflexive, dated) to reveal (oneself for someone)
- Ulysses upptäcker sig under tiden för de tvänne trogna herdarna
- Ulysses meanwhile reveals himself for the two faithful herders
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | upptäcka | upptäckas | ||
| supine | upptäckt | upptäckts | ||
| imperative | upptäck | — | ||
| imper. plural1 | upptäcken | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | upptäcker | upptäckte | upptäcks, upptäckes | upptäcktes |
| ind. plural1 | upptäcka | upptäckte | upptäckas | upptäcktes |
| subjunctive2 | upptäcke | upptäckte | upptäckes | upptäcktes |
| present participle | upptäckande | |||
| past participle | upptäckt | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.