tidsbegränsa

Swedish

Etymology

Compound of tid +‎ -s- +‎ begränsa.

Verb

tidsbegränsa (present tidsbegränsar, preterite tidsbegränsade, supine tidsbegränsat, imperative tidsbegränsa)

1. time-limit

Conjugation

Conjugation of tidsbegränsa (weak)

	active		passive
infinitive	tidsbegränsa		tidsbegränsas
supine	tidsbegränsat		tidsbegränsats
imperative	tidsbegränsa		—
imper. plural1	tidsbegränsen		—
	present	past	present	past
indicative	tidsbegränsar	tidsbegränsade	tidsbegränsas	tidsbegränsades
ind. plural1	tidsbegränsa	tidsbegränsade	tidsbegränsas	tidsbegränsades
subjunctive2	tidsbegränse	tidsbegränsade	tidsbegränses	tidsbegränsades
present participle		tidsbegränsande
past participle		tidsbegränsad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• tidsbegränsning

Further reading

• tidsbegränsa in Svenska Akademiens ordböcker