tabubelägga

Swedish

Etymology

tabu +‎ belägga

Verb

tabubelägga (present tabubelägger, preterite tabubelade, supine tabubelagt, imperative tabubelägg)

1. taboo (impose inhibition)

Conjugation

Conjugation of tabubelägga (weak)

	active		passive
infinitive	tabubelägga		tabubeläggas
supine	tabubelagt		tabubelagts
imperative	tabubelägg		—
imper. plural1	tabubeläggen		—
	present	past	present	past
indicative	tabubelägger	tabubelade	tabubeläggs, tabubelägges	tabubelades
ind. plural1	tabubelägga	tabubelade	tabubeläggas	tabubelades
subjunctive2	tabubelägge	tabubelade	tabubelägges	tabubelades
present participle		tabubeläggande
past participle		tabubelagd

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• tabuera

References

• tabubelägga in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• tabubelägga in Svensk ordbok (SO)
• tabubelägga in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)