skrävla
See also: skravla
Swedish
[edit]Verb
[edit]skrävla (present skrävlar, preterite skrävlade, supine skrävlat, imperative skrävla)
- to brag or boast in an unrestrained manner
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | skrävla | skrävlas | ||
| supine | skrävlat | skrävlats | ||
| imperative | skrävla | — | ||
| imper. plural1 | skrävlen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | skrävlar | skrävlade | skrävlas | skrävlades |
| ind. plural1 | skrävla | skrävlade | skrävlas | skrävlades |
| subjunctive2 | skrävle | skrävlade | skrävles | skrävlades |
| present participle | skrävlande | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.