skräda

Swedish

Etymology

Inherited from Old Swedish skrǣdha. Doublet of skräddare.

Verb

skräda (present skräder, preterite skrädde, supine skrätt, imperative skräd)

1. grind coarsely
2. hew, trim

Conjugation

Conjugation of skräda (weak)

	Active		Passive
Infinitive	skräda		skrädas
Supine	skrätt		skrätts
Imperative	skräd		—
Imper. plural1	skräden		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	skräder	skrädde	skräds, skrädes	skräddes
Ind. plural1	skräda	skrädde	skrädas	skräddes
Subjunctive2	skräde	skrädde	skrädes	skräddes
	Participles
Present participle	skrädande
Past participle	skrädd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• avskräde
• inte skräda orden (“not mince words”)

Further reading

• skräda in Svenska Akademiens ordböcker
• skräda in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)