sanktionera

Swedish

Etymology

sanktion +‎ -era. Cognate of German sanktionieren and French sanctionner.

Verb

sanktionera (present sanktionerar, preterite sanktionerade, supine sanktionerat, imperative sanktionera)

1. sanction (approve or authorize)

Conjugation

Conjugation of sanktionera (weak)

	active		passive
infinitive	sanktionera		sanktioneras
supine	sanktionerat		sanktionerats
imperative	sanktionera		—
imper. plural1	sanktioneren		—
	present	past	present	past
indicative	sanktionerar	sanktionerade	sanktioneras	sanktionerades
ind. plural1	sanktionera	sanktionerade	sanktioneras	sanktionerades
subjunctive2	sanktionere	sanktionerade	sanktioneres	sanktionerades
present participle		sanktionerande
past participle		sanktionerad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• sanktionering

References

• sanktionera in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• sanktionera in Svensk ordbok (SO)
• sanktionera in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)