säcka

See also: sacka

Swedish

Verb

säcka (present säckar, preterite säckade, supine säckat, imperative säcka)

1. to sag
2. (with ihop) to collapse (of a person, thing, or the like)

Conjugation

Conjugation of säcka (weak)

	active		passive
infinitive	säcka		säckas
supine	säckat		säckats
imperative	säcka		—
imper. plural1	säcken		—
	present	past	present	past
indicative	säckar	säckade	säckas	säckades
ind. plural1	säcka	säckade	säckas	säckades
subjunctive2	säcke	säckade	säckes	säckades
present participle		säckande
past participle		—

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

• sacka

References

• säcka in Svensk ordbok (SO)
• säcka in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• säcka in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)