rättfärdiga

Swedish

Adjective

rättfärdiga

1. inflection of rättfärdig:
   1. definite singular
   2. plural

Verb

rättfärdiga (present rättfärdigar, preterite rättfärdigade, supine rättfärdigat, imperative rättfärdiga)

1. to justify

Conjugation

Conjugation of rättfärdiga (weak)

	active		passive
infinitive	rättfärdiga		rättfärdigas
supine	rättfärdigat		rättfärdigats
imperative	rättfärdiga		—
imper. plural1	rättfärdigen		—
	present	past	present	past
indicative	rättfärdigar	rättfärdigade	rättfärdigas	rättfärdigades
ind. plural1	rättfärdiga	rättfärdigade	rättfärdigas	rättfärdigades
subjunctive2	rättfärdige	rättfärdigade	rättfärdiges	rättfärdigades
present participle		rättfärdigande
past participle		rättfärdigad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.