omyndigförklara

Swedish

Etymology

omyndig +‎ förklara (“declare”)

Verb

omyndigförklara (present omyndigförklarar, preterite omyndigförklarade, supine omyndigförklarat, imperative omyndigförklara)

1. to declare legally incompetent (due to mental condition or the like)

Conjugation

Conjugation of omyndigförklara (weak)

	active		passive
infinitive	omyndigförklara		omyndigförklaras
supine	omyndigförklarat		omyndigförklarats
imperative	omyndigförklara		—
imper. plural1	omyndigförklaren		—
	present	past	present	past
indicative	omyndigförklarar	omyndigförklarade	omyndigförklaras	omyndigförklarades
ind. plural1	omyndigförklara	omyndigförklarade	omyndigförklaras	omyndigförklarades
subjunctive2	omyndigförklare	omyndigförklarade	omyndigförklares	omyndigförklarades
present participle		omyndigförklarande
past participle		omyndigförklarad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• omyndigförklara in Svensk ordbok (SO)
• omyndigförklara in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• omyndigförklara in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)