omförhandla
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]omförhandla (present omförhandlar, preterite omförhandlade, supine omförhandlat, imperative omförhandla)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | omförhandla | omförhandlas | ||
| supine | omförhandlat | omförhandlats | ||
| imperative | omförhandla | — | ||
| imper. plural1 | omförhandlen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | omförhandlar | omförhandlade | omförhandlas | omförhandlades |
| ind. plural1 | omförhandla | omförhandlade | omförhandlas | omförhandlades |
| subjunctive2 | omförhandle | omförhandlade | omförhandles | omförhandlades |
| present participle | omförhandlande | |||
| past participle | omförhandlad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.