oförvägen
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Borrowed from Middle Low German unvorwegen. First attested in 1541.
Adjective
[edit]oförvägen (comparative oförvägnare, superlative oförvägnast)
Declension
[edit]| Inflection of oförvägen | |||
|---|---|---|---|
| Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
| Common singular | oförvägen | oförvägnare | oförvägnast |
| Neuter singular | oförväget | oförvägnare | oförvägnast |
| Plural | oförvägna | oförvägnare | oförvägnast |
| Masculine plural3 | oförvägne | oförvägnare | oförvägnast |
| Definite | Positive | Comparative | Superlative |
| Masculine singular1 | oförvägne | oförvägnare | oförvägnaste |
| All | oförvägna | oförvägnare | oförvägnaste |
| 1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic | |||
References
[edit]- oförvägen in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- oförvägen in Svensk ordbok (SO)
- oförvägen in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- oförvägen in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)