lösgöra
Swedish
[edit]Etymology
[edit]lös (“loose”) + göra (“make”)
Verb
[edit]lösgöra (present lösgör, preterite lösgjorde, supine lösgjort, imperative lösgör)
- to free (from something that binds)
- Lösgör mig innan krokodilen äter upp mig!
- Untie me before the crocodile eats me!
- Hon lösgjorde sig ur hans armar
- She broke free from his arms
- Tvättmedlet lösgör smuts från ytan
- The detergent detaches dirt from the surface
- to free up
- lösgöra kapital
- free up capital
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | lösgöra | lösgöras | ||
| supine | lösgjort | lösgjorts | ||
| imperative | lösgör | — | ||
| imper. plural1 | lösgören | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | lösgör | lösgjorde | lösgörs, lösgöres | lösgjordes |
| ind. plural1 | lösgöra | lösgjorde | lösgöras | lösgjordes |
| subjunctive2 | lösgöre | lösgjorde | lösgöres | lösgjordes |
| present participle | lösgörande | |||
| past participle | lösgjord | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.