kavla upp ärmarna
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From kavla upp (“roll up”) + ärmarna (“one's sleeves”).
Verb
[edit]kavla upp ärmarna (present kavlar upp ärmarna, preterite kavlade upp ärmarna, supine kavlat upp ärmarna, imperative kavla upp ärmarna)
- to roll up one's sleeves (literally)
- (idiomatic) to roll up one's sleeves (prepare to work)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | kavla upp ärmarna | — | ||
| supine | kavlat upp ärmarna | — | ||
| imperative | kavla upp ärmarna | — | ||
| imper. plural1 | kavlen upp ärmarna | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | kavlar upp ärmarna | kavlade upp ärmarna | — | — |
| ind. plural1 | kavla upp ärmarna | kavlade upp ärmarna | — | — |
| subjunctive2 | kavle upp ärmarna | kavlade upp ärmarna | — | — |
| present participle | — | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.