kådig

Swedish

Etymology

kåda (“resin”) +‎ -ig (“-y”)

Adjective

kådig (not comparable)

1. resinous (full of or covered in resin from trees)

   kådig ved

   resinous firewood

   • 1891, “Det var dans bort i vägen [There was a dance down the road]”, Gustaf Fröding (lyrics), Helfrid Lambert (music)‎^[1]performed by Sven-Ingvars:

     Över bygden låg tindrande stjärnfager natten. Det låg glimtande sken över skvalpande vatten, i den lövskogsbekransade sjön. Det kom doft ifrån klövern på blommande vallar, och från kådiga kottar på granar och tallar, som beskuggade kullarnas krön.

     Over the countryside [populated countryside area / district] lay twinkling, star-fair the night. There lay glimmering shine over lapping ["squalping" – onomatopoeic] water, in the [deciduous] forest-enwreathed lake. There came scent from the clover on flowering fields, and from resinous cones on spruces and pines, that shadowed the crests of the hills.

2. resinous (relating to resin)

Declension

Inflection of kådig

Indefinite	positive	comparative	superlative1
common singular	kådig	—	—
neuter singular	kådigt	—	—
plural	kådiga	—	—
masculine plural2	kådige	—	—
Definite	positive	comparative	superlative
masculine singular3	kådige	—	—
all	kådiga	—	—

¹ The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
² Dated or archaic.
³ Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

References

• kådig in Svensk ordbok (SO)
• kådig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)