inträffa

Swedish

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Verb

inträffa (present inträffar, preterite inträffade, supine inträffat, imperative inträffa)

1. to happen, to occur, especially at a specific time

Conjugation

Conjugation of inträffa (weak)

	active		passive
infinitive	inträffa		inträffas
supine	inträffat		inträffats
imperative	inträffa		—
imper. plural1	inträffen		—
	present	past	present	past
indicative	inträffar	inträffade	inträffas	inträffades
ind. plural1	inträffa	inträffade	inträffas	inträffades
subjunctive2	inträffe	inträffade	inträffes	inträffades
present participle		inträffande
past participle		inträffad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• förekomma
• hända
• infalla
• ske
• äga rum

Further reading

• inträffa in Svensk ordbok.