fråntaga
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]fråntaga (present fråntager, preterite fråntog, supine fråntagit, imperative fråntag)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | fråntaga | fråntagas | ||
| supine | fråntagit | fråntagits | ||
| imperative | fråntag | — | ||
| imper. plural1 | fråntagen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | fråntager | fråntog | fråntags, fråntages | fråntogs |
| ind. plural1 | fråntaga | fråntogo | fråntagas | fråntogos |
| subjunctive2 | fråntage | fråntoge | fråntages | fråntoges |
| present participle | fråntagande | |||
| past participle | fråntagen | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.