frångå

Swedish

Alternative forms

• gå ifrån

Etymology

Compound of från +‎ gå. Compare English walk away from.

Verb

frångå (present frångår, preterite frångick, supine frångått, imperative frångå)

1. deviate from, abandon

Conjugation

Conjugation of frångå (strong)

	active		passive
infinitive	frångå		frångås
supine	frångått		frångåtts
imperative	frångå		—
imper. plural1	frångån		—
	present	past	present	past
indicative	frångår	frångick	frångås	frångicks
ind. plural1	frångå	frångingo	frångås	frångingos
subjunctive2	frångå	frånginge	frångås	frånginges
present participle		frångående
past participle		frångången

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

• frångå in Svenska Akademiens ordböcker