fläkta

Swedish

fläkta (present fläktar, preterite fläktade, supine fläktat, imperative fläkta)

to fan (blow air on with a fan)
Han fläktade sig med solfjädern
He fanned himself with the fan
(of a wind) to blow gently and intermittently (and be cooling) (similar to a fan)
Vinden fläktade skönt
There was a nice cooling intermittent breeze

Conjugation of fläkta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	fläkta		fläktas
Supine	fläktat		fläktats
Imperative	fläkta		—
Imper. plural¹	fläkten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	fläktar	fläktade	fläktas	fläktades
Ind. plural¹	fläkta	fläktade	fläktas	fläktades
Subjunctive²	fläkte	fläktade	fläktes	fläktades
	Participles
Present participle	fläktande
Past participle	fläktad
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.