föryngra
Jump to navigation
Jump to search
Swedish
[edit]Etymology
[edit]By surface analysis, för- + yngre + -a. Cognate of German verjüngen.
Verb
[edit]föryngra (present föryngrar, preterite föryngrade, supine föryngrat, imperative föryngra)
Conjugation
[edit]Conjugation of föryngra (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | föryngra | föryngras | ||
Supine | föryngrat | föryngrats | ||
Imperative | föryngra | — | ||
Imper. plural1 | föryngren | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | föryngrar | föryngrade | föryngras | föryngrades |
Ind. plural1 | föryngra | föryngrade | föryngras | föryngrades |
Subjunctive2 | föryngre | föryngrade | föryngres | föryngrades |
Participles | ||||
Present participle | föryngrande | |||
Past participle | föryngrad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |