förslå
Swedish
[edit]Verb
[edit]förslå (present förslår, preterite förslog, supine förslagit, imperative förslå)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förslå | — | ||
| supine | förslagit | — | ||
| imperative | förslå | — | ||
| imper. plural1 | förslån | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förslår | förslog | — | — |
| ind. plural1 | förslå | förslogo | — | — |
| subjunctive2 | förslå | försloge | — | — |
| present participle | förslående | |||
| past participle | förslagen | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
References
[edit]- förslå in Svensk ordbok (SO)
- förslå in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- förslå in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- förslå in Reverso Context (Swedish-English)