förskräcka
Swedish
[edit]Etymology
[edit]för- (“en-”) + skräck (“horror, terror”) + -a
Verb
[edit]förskräcka (present förskräcker, preterite förskräckte, supine förskräckt, imperative förskräck)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förskräcka | förskräckas | ||
| supine | förskräckt | förskräckts | ||
| imperative | förskräck | — | ||
| imper. plural1 | förskräcken | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förskräcker | förskräckte | förskräcks, förskräckes | förskräcktes |
| ind. plural1 | förskräcka | förskräckte | förskräckas | förskräcktes |
| subjunctive2 | förskräcke | förskräckte | förskräckes | förskräcktes |
| present participle | förskräckande | |||
| past participle | förskräckt | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.