förråa

Swedish

Etymology

för- +‎ rå (“brutal”) +‎ -a. Cognate of German verrohen.

Verb

förråa (present förråar, preterite förråade, supine förråat, imperative förråa)

1. harden, brutalise (to make rougher)

Conjugation

Conjugation of förråa (weak)

	active		passive
infinitive	förråa		förråas
supine	förråat		förråats
imperative	förråa		—
imper. plural1	förråen		—
	present	past	present	past
indicative	förråar	förråade	förråas	förråades
ind. plural1	förråa	förråade	förråas	förråades
subjunctive2	förråe	förråade	förråes	förråades
present participle		förråande
past participle		förråad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• förråa in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• förråa in Svensk ordbok (SO)
• förråa in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)