förnärma
Swedish
[edit]Verb
[edit]förnärma (present förnärmar, preterite förnärmade, supine förnärmat, imperative förnärma)
- to offend (through nonchalant or tactless behavior or the like)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förnärma | förnärmas | ||
| supine | förnärmat | förnärmats | ||
| imperative | förnärma | — | ||
| imper. plural1 | förnärmen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förnärmar | förnärmade | förnärmas | förnärmades |
| ind. plural1 | förnärma | förnärmade | förnärmas | förnärmades |
| subjunctive2 | förnärme | förnärmade | förnärmes | förnärmades |
| present participle | förnärmande | |||
| past participle | förnärmad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.