förkyla sig
Swedish
[edit]Verb
[edit]förkyla sig (present förkyler sig, preterite förkylde sig, supine förkylt sig, imperative förkyl sig)
- (reflexive) To catch cold
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förkyl sig | — | ||
| supine | förkylt sig | — | ||
| imperative | förkyl sig | — | ||
| imper. plural1 | förkyen sig | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förkylr sig | förkylde sig | — | — |
| ind. plural1 | förkyl sig | förkylde sig | — | — |
| subjunctive2 | förkye sig | förkylde sig | — | — |
| present participle | — | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.