förhandsgranska
Jump to navigation
Jump to search
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From förhand + -s- + granska.
Verb
[edit]förhandsgranska (present förhandsgranskar, preterite förhandsgranskade, supine förhandsgranskat, imperative förhandsgranska)
- to preview
Conjugation
[edit]Conjugation of förhandsgranska (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förhandsgranska | förhandsgranskas | ||
Supine | förhandsgranskat | förhandsgranskats | ||
Imperative | förhandsgranska | — | ||
Imper. plural1 | förhandsgransken | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förhandsgranskar | förhandsgranskade | förhandsgranskas | förhandsgranskades |
Ind. plural1 | förhandsgranska | förhandsgranskade | förhandsgranskas | förhandsgranskades |
Subjunctive2 | förhandsgranske | förhandsgranskade | förhandsgranskes | förhandsgranskades |
Participles | ||||
Present participle | förhandsgranskande | |||
Past participle | förhandsgranskad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |