förhärliga
Swedish
[edit]Etymology
[edit]för- (“"make," en-”) + härlig (“wonderful”) + -a
Verb
[edit]förhärliga (present förhärligar, preterite förhärligade, supine förhärligat, imperative förhärliga)
Conjugation
[edit]Conjugation of förhärliga (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förhärliga | förhärligas | ||
| Supine | förhärligat | förhärligats | ||
| Imperative | förhärliga | — | ||
| Imper. plural1 | förhärligen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förhärligar | förhärligade | förhärligas | förhärligades |
| Ind. plural1 | förhärliga | förhärligade | förhärligas | förhärligades |
| Subjunctive2 | förhärlige | förhärligade | förhärliges | förhärligades |
| Participles | ||||
| Present participle | förhärligande | |||
| Past participle | förhärligad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||