förbrylla
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Unknown. Possibly related to brillor (“glasses”).
Verb
[edit]förbrylla (present förbryllar, preterite förbryllade, supine förbryllat, imperative förbrylla)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förbrylla | förbryllas | ||
| supine | förbryllat | förbryllats | ||
| imperative | förbrylla | — | ||
| imper. plural1 | förbryllen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förbryllar | förbryllade | förbryllas | förbryllades |
| ind. plural1 | förbrylla | förbryllade | förbryllas | förbryllades |
| subjunctive2 | förbrylle | förbryllade | förbrylles | förbryllades |
| present participle | förbryllande | |||
| past participle | förbryllad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Derived terms
[edit]Related terms
[edit]- förbryllande (“puzzling, confusing”)
References
[edit]- förbrylla in Svensk ordbok (SO)
- förbrylla in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- förbrylla in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- förbrylla in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)