förbehålla
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Borrowed from Middle Low German vorbeholden or German vorbehalten, equivalent to för- + behålla. Compare Danish forbeholde.
Verb
[edit]förbehålla (present förbehåller, preterite förbehöll, supine förbehållit, imperative förbehåll)
- to reserve, to make a reservation (to reduce the effect of a promise)
- 1906, August Strindberg, Nya svenska öden : Hövdingaminnen : Vasa-arvet:
- Han beviljade lutheranerna i Sverige full religionsfrihet, men förbehöll sig motsvarande frihet åt sig och de sina, vilket dock vägrades honom.
- He granted the Lutherans in Sweden full freedom of religion, but reserved the corresponding freedom for himself and his own, which however was refused.
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | förbehålla | förbehållas | ||
| supine | förbehållit | förbehållits | ||
| imperative | förbehåll | — | ||
| imper. plural1 | förbehållen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | förbehåller | förbehöll | förbehålls, förbehålles | förbehölls |
| ind. plural1 | förbehålla | förbehöllo | förbehållas | förbehöllos |
| subjunctive2 | förbehålle | förbehölle | förbehålles | förbehölles |
| present participle | förbehållande | |||
| past participle | förbehållen | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.