eftersträva
Swedish
[edit]Etymology
[edit]efter + sträva. Cognate of Danish efterstræbe, German nachstreben, Dutch nastreven.
Verb
[edit]eftersträva (present eftersträvar, preterite eftersträvade, supine eftersträvat, imperative eftersträva)
Conjugation
[edit]Conjugation of eftersträva (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | eftersträva | eftersträvas | ||
| Supine | eftersträvat | eftersträvats | ||
| Imperative | eftersträva | — | ||
| Imper. plural1 | eftersträven | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | eftersträvar | eftersträvade | eftersträvas | eftersträvades |
| Ind. plural1 | eftersträva | eftersträvade | eftersträvas | eftersträvades |
| Subjunctive2 | eftersträve | eftersträvade | eftersträves | eftersträvades |
| Participles | ||||
| Present participle | eftersträvande | |||
| Past participle | eftersträvad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||