brännmärka

Swedish

bränna (“burn”) +‎ märka (“mark”)

brännmärka (present brännmärker, preterite brännmärkte, supine brännmärkt, imperative brännmärk)

to brand (with a hot iron)
(figuratively, from older practice of branding criminals) to stigmatize, to brand
Den nya lagen brännmärker rökare
The new law stigmatizes smokers

Conjugation of brännmärka (weak)

	Active		Passive
Infinitive	brännmärka		brännmärkas
Supine	brännmärkt		brännmärkts
Imperative	brännmärk		—
Imper. plural¹	brännmärken		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	brännmärker	brännmärkte	brännmärks, brännmärkes	brännmärktes
Ind. plural¹	brännmärka	brännmärkte	brännmärkas	brännmärktes
Subjunctive²	brännmärke	brännmärkte	brännmärkes	brännmärktes
	Participles
Present participle	brännmärkande
Past participle	brännmärkt
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.