bilägga
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]bilägga (present bilägger, preterite bilade, supine bilagt, imperative bilägg)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | bilägga | biläggas | ||
| supine | bilagt | bilagts | ||
| imperative | bilägg | — | ||
| imper. plural1 | biläggen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | bilägger | bilade | biläggs, bilägges | bilades |
| ind. plural1 | bilägga | bilade | biläggas | bilades |
| subjunctive2 | bilägge | bilade | bilägges | bilades |
| present participle | biläggande | |||
| past participle | bilagd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.