bära sig åt
Swedish
[edit]Verb
[edit]bära sig åt (present bär sig åt, preterite bar sig åt, supine burit sig åt, imperative bär sig åt)
- (reflexive) behave
- Men hur bär du dig åt, människa?!
- What's with the behavior?!
- Hur ska man bära sig åt i den situationen?
- How are you supposed to behave in that situation?
- Jag har burit mig illa åt
- I've acted badly
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | bära sig åt | — | ||
| supine | burit sig åt | — | ||
| imperative | bär sig åt | — | ||
| imper. plural1 | bären sig åt | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | bär sig åt | bar sig åt | — | — |
| ind. plural1 | bära sig åt | buro sig åt | — | — |
| subjunctive2 | bäre sig åt | bure sig åt | — | — |
| present participle | — | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.